Ny kris för tonåringars hälsa: Skärmberoende och vad föräldrar kan göra

I en värld som blir alltmer digitaliserad börjar en ny, tyst men allvarlig hälsokris göra sig gällande bland ungdomar: skärmberoende.

Det som initialt skulle ses som ett oskyldigt tidsfördriv eller en enkel flykt kan gradvis förvandlas till ett allestädes närvarande beroende. Detta skulle i sin tur få oroande konsekvenser för många tonåringars fysiska och psykiska hälsa.

Den här artikeln kommer att diskutera den framväxande epidemin av skärmberoende och hur den påverkar tonåringars välbefinnande. Samt vad föräldrar kan göra för att främja hälsosammare skärmbeteenden.

Vad är skärmberoende?

Skärmberoende, även känt som digitalt beroende, syftar på en okontrollerbar längtan att spendera tid med digitala enheter tills det blir skadligt för vardagen. Det kännetecknas av oförmåga att reglera skärmtidoch sätter det över plikter, relationer eller till och med fysisk och psykisk hälsa. En skärmberoende tonåring blir orolig när de inte kan använda sina enheter och hamnar efter med sina andra ansvarsområden som skolarbete. Mönstret stör den psykiska hälsan och sociala relationer och bildar en loop som är svår att övervinna utan externt stöd.

Skärmtid kontra skärmberoende – vad är skillnaden?

Skärmtid är inte nödvändigtvis dåligt; det beror helt på sammanhanget.

Det finns hälsosamma sätt att använda skärmar, som att göra läxor eller arbeta med konstnärliga aktiviteter. Sådana aktiviteter kompletterar inlärningsprocesser eller sociala kontakter utan att prioriteras i en tonårings liv. Skärmberoende, däremot, är relaterat till skadligt beteende som att scrolla igenom sociala media konstant eller sent på kvällen. Detta stör i sin tur sömn, fokus eller relationer.

Den största skillnaden ligger därför i skärmanvändningen. Det handlar om huruvida skärmtiden främjar eller stör tonåringens välbefinnande och vardagliga funktion.

Åldersbaserade rekommendationer för skärmtid

De rekommenderade riktlinjerna för skärmtid från American Academy of Pediatrics (AAP) beror på barnets ålder.

• Barn under 18 månaderUndvik skärmmedia helt med undantag för videochatt. Detta undantag gäller för att hålla kontakten med familjemedlemmar, eftersom det är ett interaktivt socialt engagemang.

• Små barn (18–24 månader)Skärmtiden måste begränsas och endast innehålla högkvalitativa program med en vårdgivare närvarande och övervakande.

• Förskolebarn (2–5 år)Sikta på att begränsa skärmanvändningen till en timme per dag med kvalitetsinnehåll. Föräldrar förväntas vara med och titta på och hjälpa barnen att tillämpa det de tittar på i den verkliga världen.

• Skolbarn (6-12 år). AAP fastställer ingen strikt gräns för antalet timmar per dag, men rekommenderar att man upprättar ett förutsägbart schema för skärmtid. Prioritera saker som sömn, fysisk lek, läxor och familjetid.

• Tonåringar (13–18 år). Skärmtid bör inte störa sömn, fysisk aktivitet och interaktioner i verkliga livet. Främja mediekunskap och en frekvent "enhetsfri" ledighet.

Dessa riktlinjer säkerställer att föräldrar främjar goda digitala beteenden bland barn. Ändå kan försummelse av sådana regler leda till att barn utvecklar ett skärmberoende.

Symtom på skärmberoende hos barn och tonåringar

Att identifiera tecken på skärmberoende tidigt kan hjälpa föräldrar att ta itu med detta beroende innan det blir ett större problem. Även om lite skärmtid är okej, kan några beteendemässiga och känslomässiga förändringar vara tecken på ökande beroende.

Var uppmärksam på följande symptom på skärmberoende.

• Bristande intresse för livet utanför hemmet. De kan sluta med hobbyer, sportaktiviteter eller sociala aktiviteter som de tidigare tyckte om.

• Brist på plikter. Underlåtenhet att fullgöra hushållsskyldigheter, eller vägran att umgås med familjemedlemmar för att spendera tid framför skärmen.

• Sömnstörningar. Användning av apparater sent på kvällen, vilket leder till trötthet, bristande koncentrationsförmåga eller temperament på dagtid.

• Tvångsmässigt beteende. Att vara besatt av tanken på när de kan vara tillbaka på sin telefon även vid måltiderna.

• Förlust av sociala färdigheter i verkliga livet. Svårigheter med kommunikation ansikte mot ansikte eller att välja interaktioner online framför verkliga mellanmänskliga relationer.

Om ditt barn uppvisar de flesta av dessa symtom regelbundet kan det tyda på hans eller hennes skärmberoende och de behöver hjälp för att återställa balansen.

Men vad är det från första början som gör att tonåringar blir så beroende av sina skärmar? I följande avsnitt ska vi utforska orsakerna till att tonåringar blir beroende av sina skärmar.

Orsaker till att tonåringar hänger sig åt skärmar

Det finns flera psykologiska, sociala och tekniska faktorer som gör skärmar så beroendeframkallande. Dessa faktorer kombineras för att göra tonåringar extremt sårbara för skärmberoende. Att veta vad som lockar tonåringar till skärmar kan göra det möjligt för föräldrar att eliminera orsakerna till skärmberoende. Samt hjälp dem att påverka sina barn att anta hälsosammare vanor.

Följande är de viktigaste drivkrafterna

Social validering på sociala medier

Ungdomar har en betygsätt att höra hemma och bli accepterade. Instagram, Tick ​​tack och Snapchats sociala medieappar erbjuder därför omedelbar tillfredsställelse i form av gilla-markeringar och kommentarer.

Denna sociala bekräftelse framkallar känslan av värde i internet-engagemang. Och som en konsekvens leder det till tvångsmässigt kontrollerande och postande som resulterar i skärmberoende.

Dopaminhinneinflammation från spel

Videospel, särskilt de med belöningar, aktiverar hjärnans dopaminsystem, vilket producerar känslor av både njutning och förväntan.

Denna neurotiska "rusning" är det som håller ungdomar beroende, eftersom de jagar nästa belöning, vilket gör spelande till en av de största bidragsgivarna till skärmberoende.

Algoritmer utformade för att fånga uppmärksamhet

För att ge maximalt engagemang använder teknikföretag högteknologiska algoritmer som tillgodoser personliga preferenser och håller tonåringar igång med att scrolla.

Alternativ som oändlig scrollning, automatisk uppspelning av videor och personliga förslag gör dem svåra att motstå, vilket direkt bidrar till skärmberoende.

Eskapism och stresslindring

Skärmar ger lindring från världspress, såsom stress under skolan, social ångest eller familjeproblem.

Men när tonåringar använder dem för mycket kan de bli beroende av sina skärmar som ett sätt att komma över sina problem.

Vilken åldersgrupp är mest utsatt för skärmberoende?

Skärmberoende kan drabba barn och tonåringar i alla åldrar. Det verkar dock som att tidiga tonåringar (vanligtvis tonåringar i åldrarna 10 till 14) löper störst risk att bli beroende. Detta är ett stadium då hjärnan är som mest sårbar. Det är då tonåringar kämpar för att hitta sig själva, och då de är sårbara för emotionella dragningskrafter från digitalt innehåll. Deras exekutiva funktioner, som påverkar impulskontroll och beslutsprocesser, är normalt inte mogna. Och som ett resultat kan de inte effektivt kontrollera tvångsmässig skärmanvändning.

Forskning tyder dock också på att risken för videospelsberoende kan vara som störst i åldrarna 15–25 på grund av ökad tillgång till skärmar. Barn under 10 år som får över två timmars skärmtid uppvisar också en större predisposition för beroende.

Men sammantaget, även om alla åldersgrupper utsätts för risker, finns det flera faktorer som gör tidiga tonåringar till den mest sårbara gruppen för skärmberoende.

Vilka blir konsekvenserna om minderåriga blir skärmberoende?

Skärmberoende bland minderåriga har långtgående konsekvenser, vilka kan ha en enorm effekt på deras utveckling, hälsa och välbefinnande. Sådana effekter kan vara särskilt skadliga med tanke på att barn och ungdomar befinner sig i en riskabel utvecklingsperiod.

Följande är en redogörelse för både kortsiktiga och långsiktiga effekter.

Kortsiktiga effekter

• Sömnstörningar. För mycket skärmtid, särskilt på natten, stör produktionen av melatonin. Detta leder till dålig sömn och en konstant trötthetskänsla.

• Försämrade akademiska prestationer. Skärmtid tenderar att ersätta läxor eller studietid, vilket leder till sämre betyg och oförmåga att koncentrera betygsätt .

• Humörsvängningar. Minderåriga som är skärmberoende kan utveckla ångest och abstinensbesvär, särskilt när åtkomsten till enheten är begränsad.

Långsiktiga effekter

• Dysfunktionella sociala färdigheter. Överdriven användning av online kan hindra social utveckling i verkliga situationer. Kommunikation ansikte mot ansikte kan bli obekväm eller besvärlig.

• Psykiska problem. Överdriven skärmanvändning har förknippats med ökad risk att utveckla depression, låg självkänsla och emotionell dysreglering.

• Mindre livstillfredsställelse. Beroende kan också göra att man tappar kontakten med autentiska aktiviteter och relationer med människor. Detta kan påverka deras allmänna lycka och välbefinnande över tid.

Det är viktigt att upptäcka dessa risker tillräckligt tidigt. Samt att åtgärda dem i tid för att skydda barnets hälsa och framtida utveckling.

Lösningar för hjälp barn att komma loss från skärmberoende

För att stoppa skärmberoendets cirkel är det viktigt att ha en medveten och hållbar betygsätt som behöver hitta balansen mellan struktur och förståelse.

Följande är de betygsätt som föräldrar kan ansöka om.

• Ställ in tidsgränser för skärmenSkapa begränsningar för skärmtid enligt de rekommenderade åldrarna. Se till att barn vet när och hur länge de kan använda sina enheter.

• Marknadsför offlineprogramHjälp ditt barn att identifiera andra skärmfria aktiviteter, såsom läsning, sport, konst eller utomhusspel. Detta för att erbjuda alternativa och hälsosamma val av underhållning och avkoppling.

• Var ett exempel på balanserat digitalt beteendeBarn tenderar att följa vad de ser. Var själv ett exempel på sund skärmanvändning för att låta dina barn veta vad som förväntas.

• Gör kommunikationen öppenDiskutera skärmtid, internetliv och online -press regelbundet. Att lyssna på deras synvinkel och agera utifrån den kommer att skapa förtroende och främja samarbete istället för motstånd.

Tillsammans med detta, verktyg för digitalt välbefinnande och appar för föräldrakontroll kan också vara avgörande för att hjälpa familjer med skärmberoende.

FlashGet Kids är ett sådant effektivt alternativ, som tillhandahåller en omfattande uppsättning funktioner som riktar sig till barns behov.

Dess funktioner hjälp att förhindra skärmberoende på följande sätt.

• SkärmtidAlternativet gör det möjligt för föräldrar att sätta tidsgränser för användning av hela enheten eller bara enskilda applikationer. Detta kommer att minska tvångsmässig användning och skapa tid för andra saker.

• Appblockerare. Föräldrar kan blockera appar eller appkategorier som anses vara olämpliga eller alltför beroendeframkallande med hjälp av den här funktionen.

• Aviseringar . Aviseringar föräldrar i realtid om barns aktiviteter, som när ett barn försöker visa en blockerad app eller om de försöker kringgå begränsningar.

• Dagliga användningsrapporter. Få djupgående rapporter som beskriver ditt barns digitala vanor. Detta så att du kan identifiera trender och göra nödvändiga förändringar därefter.

Genom att använda intelligenta verktyg som FlashGet Kids, föräldrar kommer att kunna hjälp sina barn att etablera bättre relationer med teknik.

Slutsats

Skärmberoende är ett modernt hälsoproblem specifikt för denna digitala tidsålder, men det är inte omöjligt att hantera. Genom att vara mer medvetna, ha öppna diskussioner och sätta upp effektiva gränser kan familjer hjälpa tonåringar att bli av med skärmberoendets bojor.

Föräldrar har också en avgörande roll i hjälp barn att utveckla en medveten användning av teknik. Detta för att skärmar ska bli positiva verktyg för utveckling. Med balanserade digitala vanor kan familjer enkelt övervinna denna nya gräns av skärmberoende och utrusta sina barn med de verktyg de behöver för att lyckas.

Vanliga frågor